En blogg om Skogstrollens tematiska arbetssätt

Pedagoger sida vid sida och barn som grupperar sig själva.

hurbarnlärsigFör att arbeta på det här viset behöver man släppa på sina yrkesroller en aning. Det behöver inte  betyda att man delar allt jobb lika eller har samma eller lika mycket ansvar. Jag som lärare hade fortfarande det övergripande och yttersta ansvaret att eleverna nådde målen men jag som lärare kunde t ex både öppna och stänga på fritids vissa dagar.

Vi hade fördelaktiga lokaler – eller rättare sagt, vi tog vara på de lokaler vi hade. Istället för att dela in lokalerna i ”fritidslokaler” och ”skollokaler” använde vi alla rum till en helhet. Jag hoppas kunna lägga ut lite mer bilder här senare,,,

Den stora skillnaden var nog att vi – lärare, förskollärare, fritidspedagoger och assistenter jobbade sida vid sida hela dagarna. Traditionellt jobbar man kanske så att fritidspersonalen går in i klassen och lyfter ur en grupp så att läraren ”avlastas” och kan arbeta i halvklass. Vi jobbade, som sagt, sida vid sida under hela barnets skoldag. Eftersom vi jobbade åldersintegrerat så hade vi förskoleklass, ettor och tvåor i samma grupp. Vi delade aldrig upp barnen utifrån ålder – för det mesta delade de upp sig själva i grupper, men ibland kunde vi naturligtvis styra detta. Ofta jobbade 6-åringar helt naturligt tillsammans med 8-åringar. Eftersom vi pedagoger jobbade sida vid sida flöt vi naturligt in i barnens grupper och fanns där vi behövdes. Ofta var barnen så självgående med det här arbetssättet att vi pedagoger kunde känna oss överflödiga. Vi upplevde att vi som pedagoger hade mycket större möjlighet att se varje barn i det här arbetssättet än i ett traditionellt sätt att arbeta. Vi hade helt enkelt mer tid för barnen.

En skoldag kunde se ut ungefär så här. Jag kan tyvärr inte presentera något schema eftersom allt gick i ett ständigt flow – vi hade i princip enbart schemalagda idrottslektioner. Självklart hade vi stående lunchtid, men för övrigt var det samlingen på morgonen och i slutet av dagen som var ”schemat”. Man kan säga att det var barnen som styrde verksamheten, inte tvärtom (men självklart hela tiden med läroplanen som ram).

På morgonsamlingen (ca 25-30 barn) satt vi i en ring på golvet. Oftast hade trollet gett oss en uppgift. Den här gången var uppgiften att svara trollet på hans frågor som de fick vid hans besök:

Varför ska man lära sig MATTE? Jag förstår ju varför man måste lära sig läsa och skriva svenska… och engelska. Det är väl det språket som änglar pratar?
Men,,, Varför ska man lära sig skriva siffror och räkna?

Under samlingen (som inte var tidsbegränsad – det fick ta den tid det tog) diskuterade vi  Trollets fråga tillsammans med barnen. De hade en väldigt viktig uppgift – att berätta för Trollet varför det var så viktigt med matte. Han förstod ju inte det! Alla barn kom självklart med alldeles lysande idéer hur de skulle förklara det för trollet och alla var väldigt ivriga att sätta igång med den viktiga uppgiften.

Trollet hade inte en aning om vad cirklar, kvadrater och rektanglar var

Trollet hade inte en aning om vad cirklar, kvadrater och rektanglar var

Nu tillverkades sifferböcker, affärer för att illustrera för trollet hur det går till när man handlar, kvadrater, rektanglar, cirklar, legobyggen, broar i sandlådan, stenar att räkna,,, Oftast fanns det ingen ände på kreativiteten och vi lät dem vara så kreativa som bara barn kan vara! Vi svarade, i princip, ja på alla ”Får vi?-frågor” så länge det inte innebar någon risk för barnen. Om några barn ville gå ut under ”lektionstid” för att illustrera ett bygge i sandlådan för trollet var det ok. Med vår organisation och vårt arbetssätt fanns det alltid någon pedagog ledig som kunde finnas med. Trollets uppgift flöt in i allt – oftast fortsatte barnen ute på skolgården med att lösa uppgiften.

 

Att bygga ett slott i sandlådan - matematik på högsta nivå!

Att bygga ett slott i sandlådan – matematik på högsta nivå!

Oftast fanns det ingen ände på kreativiteten och vi lät dem vara så kreativa som bara barn kan vara. Vi svarade, i princip, ja på alla ”Får vi?-frågor” så länge det inte innebar någon risk för barnen.

I slutet av dagen samlades vi och gick igenom dagen. Barnen fick delge varandra sina idéer hur de skulle lösa uppgiften att förklara för Trollet varför man behövde lära sig matte.

Den här uppgiften kunde barnen jobba med under hela veckan (vi hade fördelen att delta i ett timplanelöst projekt). I slutet av veckan lämnade vi barnens alster i ett rum. Nu skulle det bli spännande att se om Trollet kom för att hämta alla brev, teckningar, uppfinningar, bilder och byggen,,,

Varför ska man lära sig matte?

Vår huvudfigur var ett troll som var helt ”lost”. Han visste inte mycket om världen, han skrev konstiga bokstäver, han kunde inte räkna, han visste inte hur man skulle uppföra sig…

Barnen hade en mycket viktig uppgift – att lära trollet ALLT! Det var verkligen inte det lättaste…

Varför kan man inte skriva bokstäverna som man vill?
Hur vet man säkert att 1+1 är 2? Och varför måste man lära sig räkna?
Hur känns det att vara kär?
Hur närmar man sig andra?
Hur bygger man en koja?

För er som inte kan trollspråket: Assika betyder Hej, Vassika betyder Hej då!
Att trollet hade en dator att skriva på tyckte visserligen en del barn var konstigt, men… han kanske hade någon som skrev åt honom?…

Varför ska man lära sig matte?
Varför ska man lära sig matte?

Assika alla skogstroll!
Nu måste jag fråga er alla en sak som jag har undrat över länge. Ni kan väl förklara det här för mig!
Varför ska man lära sig MATTE? Jag förstår ju varför man måste lära sig läsa och skriva svenska… och engelska. Det är väl det språket som änglar pratar?
Men,,, Varför ska man lära sig skriva siffror och räkna???
Vassika/ Trollet

Att arbeta tematiskt

Det är många kompetenser ett barn måste utveckla för att tillägna sig allehanda kunskaper för att kunna möta framtiden med tillförsikt. Att barn utvecklar olika kompetenser räcker inte utan de måste även lära om och få en förståelse för ett oändligt antal fenomen och företeelser i omvärlden. För att förbereda barn för det okända är att utgå ifrån det kända, det är målet med lärande. Allt lärande är erfarenhetsbaserat. De här erfarenheterna är en fråga om hur barnet uppfattar, förstår och erfar något. Förutsättningarna för barns lärande, och för att lärande ska ske är att det bygger på variation, urskillningsförmåga och samtidighet i erfarandet av något. Lärandet är en process där barnet hela tiden ser och urskiljer nya dimensioner. Det behövs variation för att barnet ska utveckla ny kunskap, samt att de behöver se komplexa sammanhang, urskilja mönster, och särdrag i samspelet och kommunikation med så väl andra människor som ting.”

(Pramling-Samuelsson & Sheridan)

Hur jobbar man tematiskt i skolan? Alla pedagoger har säkert, på ett eller annat sätt, jobbat tematiskt under kortare eller längre perioder. ”Tema vatten” brukar vara en klassiker där man under några dagar eller veckor jobbar med vatten i olika former – undersökande, experimentellt och med ett forskande arbetssätt.

Men att hitta vägar för att jobba helt tematiskt under flera år där temat genomsyrar allt arbete är inte helt lätt och man måste hitta samarbetsformer och känna att man vill åt samma håll. Vårt arbetssätt i Skogstrollen var helt tematiskt och sträckte sig över flera år. Vi jobbade helt utifrån barnen, deras erfarenheter och deras frågor.

Vi lade alla läroböcker åt sidan, till och med matteboken (som kanske var det svåraste). För att känna oss helt säkra i den processen fick vi stöd och hjälp av Högskolan som handledde oss i att ”våga” släppa matteböckerna.

Första brevet…

Brev

Bara ett par veckor efter höstterminens första skoldag 2000 började vårt temaarbete. Det var en förundrad skara barn som hittade ett brev mitt på golvet i samlingssalen. Runt omkring brevet fanns brutna kvistar och stora avtryck av fötter. En del möbler var omkullvälta och ett fönster stod på glänt. Vem hade besökt F-1-2:ornas samlingssal och lämnat ett brev skrivet med bakvända bokstäver och helt felstavat?

”ASSIKA!” JA Ä PÅ VANDRIN FLÅT SKA SÖDERUT”

Vi vill och vi kan!

Jag har inte för avsikt att berätta så mycket om själva omorganisationen. Beslutet kom från pedagogerna på skolan. Man ville åldersintergrera förskolebarn, ettor och tvåor. Ett syfte med att göra F-1-2:or var att få ett bättre och tätare samarbete mellan lärare, fritidspedagoger och lärare. Vi såg fördelar i detta, att på ett naturligt sätt kunna ta vara på varandras kompetenser och lära mer av varandra.

Vi fick tid avsatt, och tog oss tid att sitta i arbetslagen för att utarbeta planer, diskutera runt kursplaner och läroplaner, läsa strävansmål och mål att uppnå, titta på scheman, diskutera organisation o s v. Redan här märkte vi att vi var på samma linje och att vi tänkte väldigt lika vad gällde inlärningsprocesser. Vi pratade mycket runt frågor som ”Vad är kunskap?”, ”När lär sig barn?” ”Hur lär sig barn?”

För oss pedagoger stod det helt klart: Vi ville förändra! Vi ville tänka nytt och komma bort från gamla invanda mönster! Vi ville jobba MED barnen, inte MOT. Vi ville ha roligt tillsammans med barnen. Vi ville säga JA! Vi ville att barnen skulle få leka in kunskap! Vi ville skapa! Vi ville locka fram kreativitet! Vi ville att barnen skulle få använda sin fulla kapacitet! Vi ville inte förbjuda! Vi ville att barnen skulle känna en helhet! Vi ville att barnen skulle våga prata känslor! Vi ville ge dem självförtroende och självkänsla! Vi ville ge dem möjlighet att vara sig själva! Vi ville jobba i demokratisk anda! Vi ville öppna dörrar, inte stänga! Vi ville att barnen skulle längta till skolan! Vi ville skapa en god kamratanda! Vi ville sudda ut könsroller! Vi ville jobba med relationer! Vi ville att demokrati och värdegrunden skulle genomsyra allt vi gjorde! Vi ville jobba utifrån barnen!

Det kanske låter som en utopi, men vi lyckades! Men inte helt själva… Vi tog nämligen hjälp av några andra…

Här börjar vår historia…

Skogstrollen – ett arbetssätt

Varmt välkommen till Skogstrollens blogg!

Nina Cernold

Nina Cernold

Jag som har skapat denna blogg heter Nina Cernold. Jag är 1-7 lärare och har jobbat i den kommunala skolan i ca 15 år. Idag driver jag eget företag i förlagsbranschen men jobbar även med utbildning – dels som vikarie i skolan, dels med vuxenutbildning och utbildning inom jämställdhet för ungdomar som står utanför arbetsmarknaden.

Arbetssätt, bemötande, pedagogik intresserar mig mycket och jag har en förkärlek för lustfyllt lärande. Det är min övertygelse att man lär sig bättre under lustfyllda former där man ser ett sammanhang och har roligt!

Under mina första år som lärare jobbade jag på Södra skolan här i Falun där jag bor. Jag minns den tiden som den absolut roligaste och mest kreativa i min lärarkarriär och jag tänker ofta tillbaka på den med glädje. Jag var nyutexaminerad från lärarprogrammet och full av energi. Med en ledning som gav oss (mig och mina kollegor) frihet startade vi tillsammans en organisation och ett arbetssätt som skulle komma att bli vida omtalat. Cirka ett år efter starten tog vi emot studiebesök från andra skolor i hela länet som hade hört talas om vårt arbete.

Arbetslaget bestod av mig som är lärare, 2 st fritidspedagoger och 1 förskollärare. Så småningom kom ytterligare en lärare med i arbetslaget. Idag har vi andra yrken och yrkesroller, men vi har strålat samman, ca 7 år senare för att vi känner ett behov av att berätta om vårt arbete. Detta för att förhoppningsvis inspirera andra pedagoger att hitta nya vägar till samarbete och arbetssätt. Vi vill helt enkelt dela med oss! Inte för att mästra någon eller klappa oss själva på bröstet utan helt enkelt för att vi anser att vi bär på en erfarenhet som förtjänar att lyftas och spridas.

Vi hoppas ni ska finna den intressant och inspirerande! Vi ska ta det från början,,,